Marsvinen har fått ett nytt hem

Ristar, längst fram och Sonic längst bak.
Sonic är min personliga
favorit.

Längst fram Ristar.
Mitten Sonic.
Och längst nere är Emma.
(Pojkarna är kasterade så det kommer
inga ungar)

Nu har Marsvinen fått flytta in i sitt nya hem, en nya bur med ny lya och allt. (Se tidigare inlägg för bild). Jag kan inte säga att de var så glada, mer chockade. Har man bott i samma bur i över ett halvår och nu mittiallt flytta till en ny större bur som har nya lya och andra dofter kan man kanske känna sig lite förvirrad. Man kan ju inte säga att mina marsvin är de tamaste i världen, de kommer inte precis fram och vill bli klappade, MEN jag kan mata dem från handen utan att de är livrädda, och de känner igen mig och min röst.
Jag tror att jag skulle få dem riktigt tama bara jag skulle ha haft bättre möjlighet att röra vid dem, buren jag har i sadelkammaren är väldigt opraktisk, men med denhär nya kommer jag att komma åt dem mera och ge dem bättre beröring så de blir vanare.

Marsvin är faktiskt otroligt mysiga djur, ofta när jag kommer visslar de och kuttrar, visar sin tacksamhet helt enkelt. Jag tycker de är mycket roligare djur än te.x en kanin, de blir mer personliga när de har ljud. Men de kräver ju mera också, de ska vara dragfritt och en viss temperatur för att de inte ska frysa os.v, så en kanin är ett mer lättskött djur än ett marsvin. De klarar sig bättre helt enkelt.