Ikväll har jag känt mig riktigt omtyckt. Sambon pussade mig många gånger om före han for ut och jobba, och ponnyerna lämnade to.m sin kvällsmat bara för att få bli ompysslade av matte. Jag skulle ha kunnat gråta av glädje, de verkligen såg bara mig och inget annat. Det är en obeskrivlig känsla att känna sig behövd. Jag har det bra, riktigt riktigt bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar