Hejsan !
Ja ska berätta allt om det lilla hålet ni ser på bilden nedan.
Det va så att när jag skulle till jobb hamna vi att stänga in Liza i rummet och ta bort handtagen, i och med att hon kan öppna dörrar. (Före när jag var i stallet så hade hon lagat ner blommor och slitit sönder en kartong full med tidningar, plus skrapat bort massor med mål och trä på yttrandörren) Så jag for iväg till jobbet, hoppades innerligt på att inte hon skulle förstöra brudsängen i rummet. Tur i oturen hade hon inte gjort det, men hålet som ni ser på väggen. Det har hon gjort, alldeles själv.... Vem här tror jag var arg frustrerad upprörd över väggen? Hmm... 3 månader sen vi renoverade rummet.
J´s man ska komma och ersätta skadorna. Tur är väl det. Jag kommer inte röra detdär hålet före de kommer och ersätter det. Enda de sade om denhär hunden att den är osäker på sig själv och fungerar bra med katter. Att det behövs tid och tålamod... Man kan ju inte vara hemma 24h i dygnet med en hund heller! Man måste ju jobba, hon skulle ha haft chans att få va i en hundgård med därifrån rymde hon också. Vad finns det att göra?
Iaf. Väl i vasa så rymde hon för J´s man F. Vi fick åka till deras hem för att söka efter henne. Så det tog en rejäl stund före vi kom hem. Lyckligtvis hittade vi henne efter en kilometer, livrädd. Den stackarn kom springande rakt i min famn.
Nu ska vi hoppas att ngn får Liza till en vettig hund. Kan ta tusentals timmar för dendär hunden att bli till ngt... En underbar hund. En älskavärd hund, men... inget för oss. Och jag säger såhär. Jag kommer ALDRIG igen att ta en vuxen jourhund från rumänien. INTE EN CHANS. Ev. en hundvalp. Men det kommer räcka lääänge innan dess.
Shalom
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar