torsdag 9 september 2010

9 September 2010


Hejsan!
Oj herreguud... vilka dagar jag har upplevt.
Jag har vetat att det har varit när till Lillis förlossning. De två senaste dagarna har hon inte alls lämnat huset, utan varit i sovrummet och bäddat och sovit.
Igår på morgonen började jag se att det blödde lite och när jag kom in efter att ha matat hästarna låg en kattunge på golvet. Svart, med vit och gult inslag. Lilli själv var helt förskräckt och hade gått in till klädskåpet tillbaka. Men när jag gav henne ungen så var det nog ngt som sa henne att det var hennes. ^^
Timmarna gick och värkarna kom och så avtog de. Vid 3 tiden tyckte jag det var konstigt att det inte kom flera. Jag kännde ju att hon var rund ännu och så såg jag en fosterblåsa som var ute men sen for in tilbaka i henne. Ringde då till tavast bondgård och fråga råd som sa jag skulle ringa jourhavande vet. Vet sa att jag medsamma måste komma in för ett ultraljud.
Hämtade A i samma veva, och körde i ilfart med Lilli och "Wall-E", som hon kallas, till jeppis. Där togs ultra och det konstaterades att det fanns en kattunga iallafall i henne, så kejsarsnitt var ett faktum.
Ingen hade trott att kattunge skulle leva då den kom ut, för den hade ju varit så många timmar där, men mittiallt kommer assistenten utspringades med en kattunge och ger mig instruktioner om hur jag ska ge hjärtmassage. Hon srpinger hastigt in tillbaka och kommer med nästa åt A, och ropar, se tule lisäää! Jag ropar efter henne, vadå lisää? Hur många har hon!?!? Och så kommer det en pytteliten en till.
A och jag höll på med hjärtlungmassage med alla tre kattungarna, och tadaa. Alla är i livet, och "Wall-E" också förståss. Så nu är jag mommo åt 4 kattungar. ^^
Anledningen till att Lilli inte klarade av att få ut resten var att kisse nummer två var för stor. Och det syns också att han är mycket större än alla andra.
Lillis livmoder gick att rädda, så hon kan få fler kattungar. Men högst troligen börjar jag ge p piller åt henne eller kastrera henne. Jag är inte villigt att riskera min kisses liv flera gånger.

Den som säger att katter klarar alltid av att föda själva, att man inte behöver oroa sig, att man ska lämna dom ifred. Dra dit åt pepparn växer. Om jag skulle tänkt så med Lilli skulle hon varit död nu, och alla kattungarna dessutom. Jga följde min magkänsla, jag visste det var ngt fel. Bättre att kolla upp än att låta det gå så långt att de dör i plågor.

Så om det är ngn som är intresserad av en kattunge är det bara att säga till. Fyra stycken, vet inte könet på dem ännu, men ska ha vet att kolla upp det nästa vecka då Lillis styng ska borttagas.

Så. Nu ska jag gå upp och vila. Det har varit en lång natt med väckningar här och där.

Shalom

2 kommentarer:

Milli sa...

Grattis till mommo och mamman! :) om p-piller till kissona.. Losvik (om ja minns rätt vet.) sa att vår Vera hadd fått sin cancerböld på magen ov p-piller å att man int ska ge p-piller åt kattre alls! Olika veterinärer har tydligen olika åsikt om dem. Vi måsta iaf avliv Vera p.g.a. cancerbölden så pillren rekommenderas int ov mej iaf.

Emmi sa...

jag vill ha 2, ska bara få andrej linda runt fingre lite ;)

Bloggarkiv